Om natten före var FY så var gångna natten VÄRRE. Värme, oljud och avgaser, vi funderade allvarligt på att packa ihop och cykla på natten istället. Men så var bloggen inte klar, vi försökte ladda upp en film från brödbaket men det funkade inte trots att datorn jobbade hela natten.
Tyvärr fick bara en av oss plats i rummet utan fönster och avgaser (bil). Lars överlevde trots stort koloxidintag, men fick inte en blund i ögonen förrän efter fyra och fick sedan stiga upp klockan sex, det brukar vi ju. Jag hade tätat dörrspringan med täcket och funderade lite på om syret skulle ta slut i mitt lilla enkelrum under natten men jag överlevde också.
Klockan 7.50 lämnade vi Umeå över den breda älven.
Idag gjorde Lars en “Lena”!
Vi följde Cykelspåret och rullade in i Hörnefors där vi läst att det skulle finnas en staty av Gunnar Nordahl. Brukssamhället är inte så stort men vi tappade bort skyltarna och det kändes som om vi åkte genom ett stort villaområde. Inget centrum i sikte och inga människor att fråga. Vi tvekade om vi skulle vända tillbaks en bit men då fick vi syn på tre personer som kom gående. Lars cyklade fram och frågade efter vägen och då visade det sej vara en gammal kollega från Klostergårdsskolan i Lund som var i Hörnefors denna dag för att hälsa på sin mamma.
Idag har det för första gången blåst ganska kraftigt och vi hade vinden i RYGGEN. Underbart och tillråga på allt fick vi det den dagen som jag skulle prova på att cykla igen. Annars hade den nya Botniabanan varit kul att prova. Vi har korsat den både över och under minst fem gånger idag.
Efter fem mil tog vi en minisemester i semestern. Vi tog färjan över till Norrbyskär, idag en idyllisk utflyktsö. Ön var tidigare en bruksmiljö med sågverk och hyvleri och ovanligt fina arbetarbostäder.
Ibland lyxar vi till det. På öns värdshus äter vi buffé.
Efter tre timmar är vi tillbaka på fastlandet och fortsätter vår färd mot Nordmaling.
Vi passerar Öreälven där det spelas Beach Volley på en sandbank ute i älven.
17.30 rullar vi in i Nordmaling och hittar då dagens kyrkomotiv.
Tyvärr fick bara en av oss plats i rummet utan fönster och avgaser (bil). Lars överlevde trots stort koloxidintag, men fick inte en blund i ögonen förrän efter fyra och fick sedan stiga upp klockan sex, det brukar vi ju. Jag hade tätat dörrspringan med täcket och funderade lite på om syret skulle ta slut i mitt lilla enkelrum under natten men jag överlevde också.
 |
| Eget rum med toalett |
Lägg särskilt märke till det sportiga knäskyddet vid huvudkudden. Material Neopren, dock varvar jag det med “de hemstickade” eftersom det är i varmaste laget.
Klockan 7.50 lämnade vi Umeå över den breda älven.
 |
| Umeälven |
Vi följde Cykelspåret och rullade in i Hörnefors där vi läst att det skulle finnas en staty av Gunnar Nordahl. Brukssamhället är inte så stort men vi tappade bort skyltarna och det kändes som om vi åkte genom ett stort villaområde. Inget centrum i sikte och inga människor att fråga. Vi tvekade om vi skulle vända tillbaks en bit men då fick vi syn på tre personer som kom gående. Lars cyklade fram och frågade efter vägen och då visade det sej vara en gammal kollega från Klostergårdsskolan i Lund som var i Hörnefors denna dag för att hälsa på sin mamma.
 |
| Gunnar och jag |
 |
| Botniabanan |
Efter fem mil tog vi en minisemester i semestern. Vi tog färjan över till Norrbyskär, idag en idyllisk utflyktsö. Ön var tidigare en bruksmiljö med sågverk och hyvleri och ovanligt fina arbetarbostäder.
 |
| Norrbyskär |
Ibland lyxar vi till det. På öns värdshus äter vi buffé.
 |
| Obs! Man får ta av västen när man äter |
Efter tre timmar är vi tillbaka på fastlandet och fortsätter vår färd mot Nordmaling.
Vi passerar Öreälven där det spelas Beach Volley på en sandbank ute i älven.
 |
| Öreälven |
 |
| "Örebro" Broavgift månne? |
17.30 rullar vi in i Nordmaling och hittar då dagens kyrkomotiv.
 |
| Nordmaling kyrka |
Så skönt att ni lämnat gatukorsningen.
SvaraRaderaGläds också åt reflexvästar (obs plural), knävärmare (plural) och att du Karin cyklar igen. Jätteroligt att läsa och följa er söderut.
Hej på er,
SvaraRaderaKul att Karin återigen kan trampa på.
Det blir förmodligen en hel del kuperad teräng neråt höga kusten men med fina nerförsbackar och bra utsikt.Skör om er. Återigen fin text på bloggen, kul. Hälsning Gustav
Skönt att Karin är igång igen. Hoppas vila och benvärmarna hjälp. Börjar inse att man upplever mycket när man färdas på cykel. Som bilist tar man sig inte tid att köra omvägar för att "lukta på blommorna" utan då är det ofta snabbaste och kortaste vägen som gäller. Kör hårt snart är ni framme.....
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaÄntligen har vi kommit i närheten av våra datorer och kan fördjupa oss i era spännande strapatser. Jag har kommit på en del saker som jag kunnat tipsa er om efter vägen, men ni har varit med om mycket mer än jag någonsin kunnat komma på. Förargligt med palten, men det kan ni hitta på många andra ställen om ni vill. Det är tråkigt med Karins knä, men skönt att höra att det inte skadar att cykla vidare. Vi hoppas det går över allteftersom muskelskyddet blir alltmer uppbyggt! Inte för att jag tror att musklerna var svaga innan, men du kanske behöver extrastarka. Stanna lite extra ofta!
Vi har själva precis kommit hem efter en skön och solig vistelse i Väster- och Norrbotten och har också blivit jagade av ettriga bromsar, men inga mygg! Vi hann med både palt och surströmming, till och med på samma dag, men vi har våra kontakter...
Ha det så jättebra! Vi ser fram emot den spännande fortsättningen. Nu är det dags för "halv åtta hos ..."
Hälsningar Kerstin och Lasse